Körsbärsträdet är borta
/I morse kl 7 var det dags att säga adjö till körsbärsträdet. Det var tufft och tårarna brände innanför ögonlocken. Men, måste man så måste man. Trädet var drabbat av både kräfta och "träd- och grentorka" och risken var stor att andra träd i närheten hade blivit smittade.
Arborist Alexandra var säker på sin sak och peppade mig med tanken på alla träd som jag kanske skonat från sjudom med detta beslut och att jag ju nu får möjligheten att plantera ett nytt träd.
Nu finns ingen återvändo. En stor del av kronan svävar i luften.
Stubben sågas ner. När jag har bestämt mig för vilket träd som ska planteras kommer Alexandra hit och stubbfräser.
Så här blev det. Ja kommer definitivt att plantera ett nytt träd då det nu saknas ett "tak" i den delen av trädgården. Dessutom måste det vara något som balanserar upp den stora pilen i den andra delan av trädgården. Jag är dock överlycklig att vi har stora fina lönnar utanför vår tomt som nu framträdet på ett fint sätt. Det blir nog bra det här till slut.